Fundering

image55

Lite då och då kommer jag iväg på poweryoga. Varje pass avslutas med ca 5-10 min avslappning. Vanligtvis är man så slutkörd, uppmjukad och totalt avslappnad att man går in i en slags dvala. Man lyssnar på sina andetag och en cd med havets brus, och det är i princip omöjligt att hindra att läppen sakta blir tyngre och börja hänga och man är så, ungefär utrymmet mellan pekfingret och tummen, nära att somna. Väldigt skönt. Idag kom jag aldrig till det stadiet. Jag hade druckit en "indiskatemugg" med kaffe för att hålla mig vaken för att hämta min syrra och co på Arlanda mitt i natten (nu har de blivit försenade av en bomb på flyget, typiskt, men kul att de upptäckte den) Hur som helst flög mina tankar förvirrat omkring och fastnade vid frågeställningen; om yogaläraren hade haft en riktigt tuff dag, sedan ett hårt yogapass, och blev så trött och indvalad själv så hon somnade, när hade vi andra märkt något? Jag menar efter en kvart hade alla somnat skönt om inte en snäll röst återkallat dem till verkligheten. Förhoppningsvis hade någon stressad stackare vaknat efter en timme eller så hade alla sovit vidare sött på sina blå yogamattor under natten och vaknat upp lagom till ljuset och en ny yogalektion, skulle vara intressant att se..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0