Jag håller med Björn, Russinflickan är min idol.

Det som var bra med melodifestivalen
var Maia Hirasawa och hennes cover på The arks (mitt gamla fjortisälsklingsband) The worring kind. Nu väntar jag bara på att låten kan laddas ner
.

Fundering

Nostalgi
Jag pratade med mina små sötnosar på jobbet (gymnasieelever som jobbar extra) och de tog upp de snart kommande studentskivorna. Alla var så förväntansfulla och jag blev härligt nostalgisk. Så här kommer lite bilder sen den vilda skivtiden. Minns och njut!







Min och Emmas tid som coola humlor (faan vad vi sydde)


The Supremes


Rockigt värre! Emma du är en sån groupie!

Traditionella studenthoppbilden


You always smell good!
Jag svängde förbi KTH efter jobbet och träffade Nie, en kinesisk tjej som pluggar ngt tekniskt program här i Stockholm. Vi har setts en gång förut och nu ska vi få till att hon lär mig kinesiska och jag henne svenska en gång i veckan. Vi tog en kopp fruktansvärt maskinkaffelatte i ett öde KThcafeteria och pratade lite vad som hänt sistskit och försökte planera in en vettig pluggdag för oss båda. Innan vi båda ska gå hem säger hon "I think you are so nice and you always smell good. Första tanken var, stöter hon på mig? Men jag hämtade mig snabbt för jag hade nästan glömt hur rättframma kineser är och en hemtrevlig kinakänsla infann sig. Härliga äro kulturkrockarna och jag inser att jag har saknat dem sen min kinavistelse. Det här är egentligen en helt normal kommentar av en kines. Hon kunde lika gärna sagt: "Oj vad du har blivit tjock eller den där färgen på tröjan passar dig inte alls. För oss svenskar fruktansvärt oförskämt, men för kineserna bara normalt säga vad de tycker och så mycket mer än så betyder det inte. Innan jag gick fick jag en stor burk te direkt från Kina, hon är så söt.
Förvirring
Jag kom precis på mig själv att tro att det var helg imorgon, vilket det inte är för mig. Jag har gått i nästa 3 timmar i mysiga helgtankar om vad jag ska göra i godan tro om helgens lyckliga tillkomst, och så nu tog det ett abrupt slut när jag insåg att det är en arbetsdag kvar. Förvirrande. Besviket. Hur lyckas jag lura mig själv sådär?

Lite glad blev jag igen nu när det bär iväg till USA alldeles strax (ca 2mån 2v kvar) Min kära Emma ska besökas, NY ska upplevas, Grand Canyon ska sovas under bar himmel, Las vegas ska spelas in till småtimmarna. Vi har en urhäftig resa att vänta på. Ser så i fram emot den!!
